fridavarg.blogg.se

   För 5 år sedan tog jag studenten. För dom flesta är det en dag fylld av glädje, men för mig var det inte riktigt så. Lite över 6 månader innan min student gick min mamma bort. I mitt huvud hade min mammas närvaro vid min student varit en självklarhet. Lika så hennes närvaro då jag en dag förhoppningsvis gifter mig och skaffar barn. Jag kämpade nu med tanken på att alla självklarheter helt plötsligt var omöjligheter.  

   Min student var en dag med kluvna känslor, glädje blandade sig med sorg. Jag hade lyckats, trotts min omvälvande sista tid på gymnasiet så hade jag ändå lyckats och med bra betyg måste medges. Jag hade tagit studenten. Samtidigt var där ändå ett stort håll, saknaden av någon otroligt viktig. 

 

   Vare sig din student var en dag av en bart lycka eller om du som jag firade dagen med kluvna känslor så känn dig stolt. Du lyckades!

Vi har alla våra hinder, våra egna historier och en otrolig talang för att inte uppmärksamma våra bedrifter. Ärligt talat så såg jag inte min student som något fantastiskt för än min bästa vän förklarade för mig hur starkt det var av mig att lyckas. Tack vare att hon beskrev världen ur sina ögon fick jag en inblick i min egna styrka och framgång. Min student var något stort och något att vara stolt över. Och jag är hundra procent säker på att din är det med om du bara tar dig tiden att se det ur någon annans synvinkel. 

 

Stort grattis till alla årets och tidigare års studenter, ni lyckades!